Traumatiska sårskador är vanligt förekommande hos hästar och kunskapen om sårläkningens mekanismer har blivit mycket större under de senaste 15 åren. Vad gäller bandagematerial så säljs det nuförtiden många olika Bioaktiva kompresser som syftar till att underlätta läkningsförloppet men tyvärr finns inte mycket forskning avseende hur väl dessa kompresser fungerar på sårskador på hästars extremiteter. I denna studie jämfördes fyra stycken Bioaktiva kompresser: kalciumalginat, manukahonung, polyhexametylen biguandin (PHMB) och Sorbact. Totalt behandlades 15 traumatiskt uppkomna sår i fältmiljö. Samarbetande distriktsveterinärer inledde behandlingen av sårskadan med en bioaktiv kompress enligt ett randomiserat protokoll.

Cannabis har länge använts som medicinalväxt. Genom att läkemedlet Sativex 2011 godkändes av läkemedelsverket för förskrivning gavs ett allmänt erkännande av att Cannabis kan användas för sina terapeutiska egenskaper. Då det saknas en sammanställning av området på svenska är syftet med det här arbetet att belysa inverkan av förädlingsarbete, odlingstekniska åtgärder och andra metoder som rör framställningen av det botaniska råmaterial (BRM) som kan vidareförädlas till cannabisbaserade mediciner (CBM). Växten och dess bioaktiva substanser beskrivs också översiktligt. Slutsatsen efter att ha undersökt material som publicerats i ämnet är att både förädlingsarbete och odlingsteknik till stor del avgör både kvantitet av och kvalitet på de bioaktiva substanserna hos Cannabis..

Sårskador är en vanlig orsak till att hästägare kontaktar veterinär. Sårbehandlingen har utvecklats mycket de senaste åren och det tillkommer löpande fler och fler typer av olika kompresser och förband på marknaden. Jag har studerat bandagens inverkan på 15 sårs läkning. Sårskadorna har varit av både akut och subakut karaktär och läkning har skett antingen primärt, sekundärt eller kombinerat primärt och sekundärt. Alla sårbehandling hat utförts i hästarnas hemmiljö.

Makroalger är ett annat ord för tång. Tång som livsmedel har traditionellt sett an-vänts i kustområden på flera platser i världen. I asiatiska länder har den använts länge och det är fortfarande där den används allra mest. I Europa har platser som Irland, Island, Wales och Bretagne som tradition att använda sig av tång som livs-medel, men i övriga Europa har alger ändå mestadels använts i livsmedel som emulgeringsmedel och för att förbättra livsmedelsprodukters viskositet och gelbild-ning. Det som utvinns ur algerna i störst utsträckning är karragenan, alginat och agar.

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur gällande olika typer av förband samt omläggningsfrekvens vid omvårdnad av central venkateter. Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie och följt Goodmans sju steg i forskningsprocessen. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar efter litteratursökning i databaserna PubMed, CINAHL, Cochrane Library samt via kompletteringar i ELIN. Artiklarna granskades av två oberoende bedömare utefter modifierade granskningsprotokoll och kvalitetsbedömdes därefter. Resultaten av denna sammanställning visar en tendens åt att sterila kompresser än så länge har ett litet försprång gentemot transparenta förband, i synnerhet när insticksstället inte läkt.

Since early civilization, herbal tea has been used as remedies for an abundance of different diseases. Among these herbal remedies, peppermint (Mentha piperita) was used for its effect on bowel related ailments. Even though peppermint was not described until late 17th century, it has been used since 1000 years before Christ by the Egyptians. In present day it is still considered a remedy for stomach pain etcetera, and much of the recent research is concentrated on the positive effects of peppermint on pain and bowel diseases. A large section of the research is also reviewing positive effects of peppermint on cancer, allergy and also on its potential as antibacterial agent.

Bakgrund: I Sverige ökade prevalensen av rupturer grad IV från 2,6% till 4,2% mellan åren 1994-2004. Årligen är det cirka tretusen kvinnor som drabbas av bristningar av grad III och IV i Sverige. Det är en stor spridning mellan Sveriges olika förlossningsavdelningar.Syfte: Syftet var att beskriva åtgärder för prevention av perinealbristningar av grad III och grad IV vid normal förlossning på samtliga förlossningsavdelningar i Sverige.Metod: Deskriptiv kartläggningsstudie med induktiv ansats. Det är en nationell studie som riktar sig till Sveriges alla förlossningsavdelningar. Endast perinealbristning av grad III och grad IV berördes.Resultat: Totalt deltog 38 av 47 (81%) av Sveriges förlossningsavdelningar i studien.

Alkylrecorsinoler (AR) är fenoliska lipider som främst hittas i klidelarna hos råg och vete. De fem vanligaste homologerna har ett ojämnt antal kolatomer (17-25) i alkylkedjan. Studier har visat att AR är bioaktiva och går att mäta i blod och urin (Ross et al., 2004b), och vetskapen om att AR nästan bara finns i råg och vetekli gör att AR kan komma att användas som biomarkör för intag av fullkorn. Med denna markör kan man från ett blodprov skatta intaget av fullkorn från råg och vete. Intaget av fullkorn i Europa är lågt vilket kan bero på den kompakta strukturen hos fullkornsbröd.

På senare tid har konsumenter visat ett ökat intresse för näringsmässig kvalitet som innehåll av vitaminer, mineraler och bioaktiva ämnen hos frukt och grönsaker. Samtidigt är järnbrist den vanligaste och mest utbredda typen av näringsbrist globalt, även i industrialiserade länder. En allmän uppfattning verkar vara att animaliska produkter som kött och blodmat utgör den enda fullgoda källan till järn. Denna uppsats syftar till att undersöka om den uppfattningen grundar sig på att kött är den mest kända och omtalade järnkällan i västvärlden? Ytterligare frågor som belyses är; vad skiljer järn i växter från animaliskt järn när det gäller koncentration, biotillgänglighet och upptag? Vilka faktorer påverkar koncentrationen samt biotillgängligheten av järn? Hur påverkas dessa faktorer? Vilka exempel på övriga ämnen i växter finns som påverkar halten samt upptaget av järn till människokroppen? Hur kan effektiviteten av växter som järnkälla förbättras? Som metod valdes att göra en litteraturstudie.